Kyrkan – kultrum och kulturrum

Kyrkobyggnader med unik historia och inventarier.

Unik byggnad
Varje kyrkobyggnad är unik. Även om den till det yttre kan verka lik andra samtida så finns alltid detaljer som skiljer dem åt. När det gäller de medeltida kyrkobyggnaderna kan man därför ana att det funnits ett antal ”modeller” och att olika byggmästare haft just sin modell som grund. Det här blir väldigt tydligt även i en andra fas av kyrkobyggandet, under senmedeltiden, då kyrkorna förses med tegelvalv. Just lösningen på hur valven bärs upp (invändiga pelare och sköldbågar respektive konsoler) avslöjar något om kunskaperna i hållfasthet avseende valvtyngdens påverkan på kyrkans murar, kunskaper – eller bristen på sådana – som ibland fått olyckliga konsekvenser.

Unik historia
Varje kyrkobyggnad har sin unika historia som också är en väsentlig del av bygdens historia. Har den haft en föregångare? Var den ursprungligen en privatkyrka? Var uppfördes den i förhållande till bygdens förkristna tings/kult/samlingsplats? Vilken var kyrkans patronus (skyddshelgon)? Låg den intill någon känd pilgrims- eller handelsled? Det här är frågeställningar som hör intimt samman med bygden/socknen som helhet.

Unika inventarier
Sverige är det land i Europa som har flest bevarade medeltida inventarier, detta bl.a beroende på att reformationen på 1500-talet här aldrig följdes av ”bildstormning”. Många kyrkor i Hälsingland bevarar en stor skatt av medeltida skulpturer, där främst Bollnäs, Forsa och Hög bör nämnas. Även medeltida dopfuntar finns väl representerade liksom rökelsekar. Några av kyrkorna i Hälsingland bevarar dessutom avlatsbrev vilka kan ge en bild av kultens omfattning. KyrkoKonsult G. Andersson har med hjälp av Svenskt Diplomatarium gjort en sammanställning av avlatsbreven.

Låt en ny värld öppna sig för kulturarvsturisten! Våra medeltidskyrkor är bland det främsta av vårt lands kulturarv.

Print Friendly

Comments are closed.